Ett äventyrsspel för 2 spelare från 9 år. Speltid ca 45 min.

En vacker vårdag dök det upp utanför Stockholm. Drivet av hunger och förstörelselusta ödelade monstret ett par förorter och satte sedan kurs mot innerstaden. När monstret slukade en busskö vid Hornstull tillkallades polis och monstret smakade sitt livs första polisbil (en VW-buss). Senare på dagen började också grupper av långhåriga värnpliktiga från Kungsängen blanda sig i kampen mot monstret, som sakta kämpade sig närmare sitt mål. Men vilket mål? Hur skulle man stoppa det? Varför slukade monstret Stockholm?

Monstret som slukade Stockholm är ett spel för 2 deltagare från 9 år och uppåt. Det utspelas på en Stockholmskarta som är indelad i rutor. Spelpjäserna är brickor förställande monster, människor, poliser, polisbilar och militärer.
Den ena spelaren försöker med hjälp av en bricka föreställande ett monster (typ King Kong, skräcködla eller liknande), att ödelägga delar av Stockholm och förstöra ett förbestämt mål. Motspelaren, som förfogar över resten av brickorna, försöker rädda människorna undan monstret, och slår tillbaka det med hjälp av polis och tillskyndande militär.
Monsterspelaren bestämmer innan spelet börjar ett visst mål, t.ex. Riksdagshuset, som han ska förstöra för att vinna. Ett mål som människospelaren inte känner till. Monsterspelaren ska sedan försöka lura bort motståndarspelarens brickor för att i lugn och ro kunna förstöra sitt mål.
Spelet bygger på en ny idé där man använder tärningarna på många olika sätt. De används t.ex. för att bestämma hur många pjäser som får flyttas varje omgång eller till att ge resultatet av en strid mellan monster och försvarare.
Vem vinner? Monsterspelaren vinner om han lyckas äta upp sitt mål utan att själv bli besegrat. Människospelaren vinner om han besegrar monstret innan det har förstört sitt mål.

Är du en frustrerad svensk skattebetalare? Släpp loss King Kong mot skatteskrapan!
Är du rojalist? Skydda slottet från monstrets framfart med hjälp av Övre Övernorrlands Frivilliga Banzaipluton!
Kommer du från Göteborg? Här har du chansen att i ett svep förstöra hela Stockholm!

Omslag till "Monstret som slukade Stockholm"
Omslag till ”Monstret som slukade Stockholm”

Denna något pratiga (mild underdrift) textmassa återfinns alltså på baksidan av brädspelet Monstret som slukade Stockholm, och var alltså tänkt att sälja in spelet till de hugade kunderna. Hur det gick med den saken låter jag vara osagt, men för egen del hade jag kanske skippat stycket i mitten och förlitat mig på de mer lättlästa styckena för att sälja in spelet hos kunderna.  Men det var tidigt 1980-tal, och då kanske man behövde så här mycket text för att informera kunderna om vad de kunde förvänta sig av helgens brädspelsmys. Men det var inte den informativa baksidetexten det här blogginlägget skulle avhandla, utan själva spelet.

Reklam för Äventyrsspels första fyra brädspel.
Reklamd för bland annat Monstret som slukade Stockholm

Monstret som slukade Stockholm var ett av fyra spel som Äventyrsspel gav ut i början av 1980-talet tillsammans med AB Jan Edman, som även bistod det unga företaget med distributionen av den första utgåvan av Drakar och Demoner. I likhet med många andra av Äventyrsspels tidiga försök att utmana Alga på brädspelsfronten, så letade sig spelet in i samlingen först nu på senare tid. Lite konstigt kan tyckas, men det är i alla fall ett spel som jag spelat back-in-the-days. Till skillnad från större delen av dess syskon, har Monstret som slukade Stockholm fått en slags kultstatus, och priset på diverse köp och sälj-sidor är därefter. Men till slut så lyckades jag ro hem ett exemplar för ett överkomligt pris, och kunde således äntligen få denna pärla i min samling av brädspel från Äventyrsspels barndom.

Brickor "Monstret som slukade Stockholm"
Brickor ”Monstret som slukade Stockholm”

Skrivet av Anders Johansson (numera Fager), som även skrev äventyret Spindelkonungens Pyramid, landade Monstret som slukade Stockholm, på butikshyllorna 1983. Inspirationen till spelet verkar kommit från de japanska monsterfilmer, där monstret ägnade en stor del av filmen att ödelägga stadskärnan i någon olycklig japansk stad, allt medan filmens mänskliga huvudpersoner desperat försökte finna ett sätt att bli med monstret. En annan inspirationskälla för Johannson, verkar kommit i formen av brädspelet The Monster that ate Sheboygan , utgivet av SPI 1979. Ett spel som jag aldrig spelat, men där en snabb titt på Youtube gör gällande att det både finns en del likheter, men också en hel del olikheter mellan spelen. Den kanske främsta och mest slående likheten är upplägget, där en av spelets två spelare tar rollen som monstret, och den andra spelaren tar rollen som människorna som försöker stoppa monstrets framfart. I detta fallet ett monster som lämnat Lake Michigan, och nu gett sig iväg för att jämna staden Sheboygan i Wisconsin. Ja, staden finns på riktigt, och hade på 1970-talet en befolkning på drygt 48.000 invånare, vars öde nu låg i spelaren som ansvarade för stadens försvar.

Omslag till brädspelet The Creature that ate Shebioygan
Omslag till brädspelet The Creature that ate Shebioygan

Nu var det inte The Monster that ate Sheboygan som vi skulle titta närmare på, utan dess svenska motsvarighet Monstret som slukade Stockholm. Precis som sin amerikanska förlaga, eller åtminstone inspirationskälla, så är Monstret som slukade Stockholm avsett för två personer. Det går säkerligen, med lite trixande, att klämma in en till spelare, och att två av spelarna delar på uppgiften att försvara huvudstaden. I likhet med de spel som Alga gav ut, så är reglerna tryckta på lockets insida, och verkar – återigen stort tack till Youtube – vara klart mindre omfattande än reglerna till The Monster that ate Sheboyga som utgörs av ett fyrsidigt häfte. Eftersom det är en hel del som ska avhandlas, så är storleken på texten förhållandevis liten, utan att för den delen vara speciellt plottrig. För den som spelat valfritt spel från Alga, utom möjligen då Drakborgen, så borde man vara van med att reglerna är inklämda på insidan av locket. Den något humoristiska texten skär sig något mot den mer seriöst skrivna textmassan på baksidan, och sätter någonstans ribban för vad spelarna kan förvänta sig av ett parti Monstret som slukade Stockholm.

Spelet innehåller spelplan i två delar föreställande Stockholms innerstad i 39×52 cm, två tärningar samt 60 stycken olika spelbrickor föreställande de olika monstren och dess mänskliga motståndare, bland annat de opålitliga Skinheadsen som kan byta sida under spelets gång. Själva spelbrickorna är gjorda i hård kartong, och känns som de kan klara en hel del stryk och är således av godkänd kvalité. Det samma kan dock inte sägas om illustrationerna, som mer för tankarna till något kludd till och med jag skulle klara av att prestera. Vilket är lite synd, för hade varit lite småtrevligt med bättre illustrationer, för att matcha spelbrädet. Det finns sju stycken olika spelbrickor, föreställande vanliga medborgare, kungliga högvakten som utgörs av manskap från ”Övre Övernorrlands Frivilliga Banzaipluton och vaktar det kungliga slottet, patrullerande poliser, polisbilar, infanterister från Kungängen, sex olika monster och de redan omnämnda Skinheadsen. På spelbrickorna finns alltså en illustration på vad de är tänkt att föreställa, men också tre siffror som anger spelbrickans Attackvärde, Tålighet och Fart. Attackvärdet anger hur många sexsidiga tärningar man slår när man angriper en motståndare, medan Tåligheten symboliserar hur mycket skada man kan ta och Fart hur många rutor man kan flytta spelbrickan.

Stockholmskartan från Monstret som slukade Stockholm
Den vackra Stockholmskartan i fyrfärg

 Spelplanen över Stockholm, som jag trots allt finner hyfsat ackurat och oväntat snyggt gjord, är uppdelad i olika rutor, varav vissa är namngivna. Dessa har nämligen specialfunktioner i spelet och består av Centralen, en rad Polishus, Slottet, Paradiset, Skatteskrapan, Riksdagshuset samt den amerikanska och ryska ambassaden. Det finns även rutor med bokstavsmarkeringar eller som är numrerade, där de första visar spelaren som försöker stoppa monstret placerar ut sina brickor vid spelets början och där de senare visar vart monstret och förstärkningar i form av polisbilar kommer in på spelplanen. På spelplanen så finns även en träffräknare, som visar hur mycket hälsa monstret har kvar.

Baksida "Monstret som slukade Stockholm"
Baksida ”Monstret som slukade Stockholm”

När man satt ihop kartan, så är det dags att bestämma vem som ska spela monstret, och vem som ska ta hand om huvudstadens försvar och ska försöka stoppa monstret. Den spelare som tar rollen som monstret, lägger de sex monsterbrickorna i en mugg (som förhoppningsvis inte innehåller någon dryck), och drar sedan ett av monstren som ska förstöra Stockholm. Det enda som tyvärr skiljer monstren sig åt är långt de kan flytta, hur mycket skada de åsamkar och hur mycket skada de tål. Sedan upprepas processen med de sex numrerande brickorna, vilka anger vilken byggnad monstret ska förstöra, och bakgrunden till att monstret besöker den kungliga huvudstaden, samt vart den kommer in på kartan. Det finns sex alternativ i form av att den är utskickad av:

  • KGB (felaktigt benämnd som ”ryska hemliga polisen”) att förstöra den amerikanska ambassaden, eller
  • Revolutionära Republikanernas Riksförbund” för att förstöra det kungliga slottet, eller
  • Stockholms Skönhetsråd mest aggressiva falang” som vill förstöra ”Paradiset på Skeppsholmen”, eller
  • Frustrerade Svenska Skattebetalare” som kanske inte helt oväntat vill förstöra Skatteskrapan, eller
  • CIA som vill förstöra ryska (alltså, det hette Sovjetunionen…om än det kanske skänker spelet en viss form av ökad aktualitet in i våra dagar så här efter murens fall) ambassaden, eller
  • Anarkistisk Gryning” som önskar förstöra riksdagshuset.

Vilket nummer Monsterspelaren drar ska hållas hemligt för motspelaren, och ska sedan avslöjas i slutet av spelet. Medan Monsterspelaren håller sig sysselsatt med detta, så kan dennes motspelare börja placera ut sina brickor på de rutor på brädet som har beteckningen M (för civila) och P (för poliser). När monsterspelaren placerat skadebrickan på den ruta på träffräknaren som motsvarar dennes monsters Tålighet, är det dags att börja spelet.

Redo för ett parti Monstret som slukade Stockholm
Redo för ett parti Monstret som slukade Stockholm

Monster som slukade Stockholm spelas i rundor, vilka är indelade i faser, eller omgångar om man så vill. Varje runda – och således även spelet – inleds med att monsterspelaren ska avgöra på vilken sida de ombytliga skinheadsen ställer sig på och vem så får flytta dem. Härnäst flyttar Monsterspelaren sitt monster, och om denne också kontrollerar de ombytliga skinheadsen även denna bricka. Förflyttning sker i enlighet med monstrets ”Fart”, och kan korsa vattenrutor genom att offra hela sin förflyttning. Med förflyttningen avklarad, är det dags för Monstret att göra sina attacker. Monstret – och skinheadsen – kan endast angripa brickor i den ruta den ockuperar, och skulle det finnas flera brickor i en ruta, kan monstret dela upp sina attacker på flera mål. Träffar monstret en Medborgarbricka, så har monstret slukat de stackars civilisterna och får lägga till en poäng till träffräknaren. Oavsett hur många träffar monstret tål, så kan den maximalt ha tio skadepoäng. När nu monsterspelaren har avslutat sina attacker, är det dags för människospelaren att kliva in i handlingen, och inleder sin runda med slå ett slag på ”Hjälptabellen” för att se om det anländer några förstärkningar och vart dessa materialiseras. Med detta avklarat är det dags för människospelaren att avgöra hur många brickor denne får flytta denna omgång, vilket sker genom att denne slår två sexsidiga tärningar. Till skillnad från monstret, så kan människobrickor korsa vattenrutor, om de inte använder sig av broar, men annars sker förflyttning på samma sätt. När människospelaren flyttat alla sina brickor, är det dags för strid. Till skillnad från monstret, så kan människobrickorna inte anfalla mål i sin egen ruta – de anses vara allt för skräckslagna – utan bara angripa mål utanför sin ruta. När spelaren som kontrollerar människorna är klar med sina attacker är omgången slut, och en ny omgång inleds enligt ovan ordning. Spelet är slut när antingen människospelaren lyckats dödat monstret, eller när monstret lyckas riva den byggnad som var dess mål. För att riva byggnaden, så angriper monstret det i enlighet med stridsreglerna, alla byggnader tål fyra träffar, förutom Paradiset som kräver sex träffar, innan det rasar samman.

Monstret ger sig på en polisbil
Monstret ger sig på en polisbil som åkt iväg för att skydda Skatteskrapan

Eftersom det var väldigt, väldigt länge sedan jag spelade Monstret som slukade Stockholm, så var mina minnen av spelet otroligt vaga. Vill minnas att jag fann spelet helt ok, men inget som riktigt väckte mitt intresse att införskaffa det. När jag i veckan plockade fram det, så var således förväntningarna rätt lågt ställda, men jag måste nog ändå säga att jag blev lite positivt överraskad när vi avslutade partiet. Visst, det är knappast ett speciellt revolutionerande eller nyskapande brädspel, och kan emellanåt kännas väldigt enkelt. Vad jag kanske främst saknade var något som skiljde de olika monstren från varandra, för som det är nu tenderar de att bli väldigt lika varandra. Det hade varit lite roligt om det fanns något annat än bara fart, attackvärde och tålighet som skiljde de olika monstren åt, t.ex. kunde de ha olika typer av attacker som att de använder sig av eldattacker eller spindelnät. Det hade förmodligen ökat omspelningsvärdet på Monstret som slukade Stockholm, då det känns lite utspelat efter att man spelat det en eller två gånger. Eftersom detta är ett äldre spel, så bygger spelmotorn på oändliga tärningskast, vilket har sina för och nackdelar. Nu uppvägs spelets slumpmässiga aspekt av att det ändå återfinns en stor portion taktiskt tänkande, både för den som kontrollerar monstret och den som ska försvara huvudstaden. Speciellt gäller detta spelaren som tagit på sig rollen att försvara Stockholm, och vilken måste försöka lista ut vilken byggnad som försvararen ska förstöra och hur man bäst stoppar det innan det når fram. Det finns också ett litet spel i spelet i form av skinheadsen, som byter sida med lite jämna och ojämna mellanrum.

En av de unga och långhåriga värnpliktiga som tagit sig från Kungsängen in till Stockholms Central.
En av de unga och långhåriga värnpliktiga som tagit sig från Kungsängen in till Stockholms Central.

Som jag redan nämnt, så är det hyfsad kvalité på brickorna. De bör klara en hel del, om än illustrationerna på dem är milt sagt usla och amatörmässiga. Omslaget av Tomas, är väl kanske inte det mest tilltalande, om än inte direkt fult. Ett kanske fegt omdöme borde vara ”fulsnyggt”, men ger ändå en viss känsla för vad som väntar spelarna när de plockar fram spelet.
Kan man blunda för spelets små tillkortakommanden, så är Monstret som slukade Stockholm, ett småroligt och trevligt spel att fördriva tiden med. Det är lagom roande, och tar inte allt för mycket tid i anspråk vad gäller att sätta igång och avsluta, då ett parti tar runt en 30 till 45 minuter. Jag kan mycket väl tänka mig att det passar en fredagskväll i sällskap av en, eller kanske två, öl och lite chips. Visst, det kanske inte tål allt för många omspelningar på raken, och jag kan dock gott tänka mig att det satt och knåpades på en hel del specialregler rörande monstret back-in-days, för att på sätt göra spelet mer roande för deltagarna. Satt du och skrev specialregler, ge gärna ett exempel i kommentatorsfältet. 😊
Till skillnad från Drakskatten, som jag recenserade för ett par år sedan, så blev jag faktiskt sugen på att spela igenom spelet efter att ha läst reglerna. Vilka är lätta att sätta sig in i, och som också genomsyras av spelets humoristiska tonläge. Just spelets lätt galna och humoristiska upplägg, är kanske också orsaken till varför just Monstret som slukade Stockholm uppnått någon slags kultstatus, medan övriga brädspel som Äventyrsspel gav ut vid samma tid, i mångt och mycket för en lätt bortglömd tillvaro.
Så slutomdömet blir ändå att Monstret som slukade Stockholm absolut är spelbart, och håller än idag.

Källor:
The Creature that ate Sheboygan
The Creature that ate Sheboygan – how to play and discussion
Sheboygan, Wisconsin
Monstret som slukade Stockholm (Wikipedia)
Monstret som slukade Stockholm (Svenska Rollspel)