Efter det långa och väldigt ojämna kapitlet om Högteknologiska fynd, så tar vi nu nya tag med Kapitel Två, vilket behandlar robotar. Dessa kvarlevor från forntiden (sett ur de som befolkar mutantvärldens ögon), fungerade som en slags länk mellan det förgångna och samtiden, och var åtminstone i mina kampanjer ett populärt val av karaktär bland spelarna. Det uppstod alltid vissa dispyter hur robotarna rent praktiskt skulle spelas, och medan jag som läst Stiftelsetrilogin (vilken jag förövrigt borde göra igen någon gång), så var det klart och tydligt att en robot inte kunde gå fram som en slåttermaskin så länge denne definierade sina motståndare som mänskliga. En åsikt som inte alltid delades av spelarna, trots att det tydligt stod i reglerna att ”en robot skadar aldrig medvetet en IMM”, vilka allt som ofta såg Terminator (vilket förövrigt de sedan kunde med hjälp av dels robotmodellen Arnold Terminator i Mutant 2) som förebild. Hur det blev när Cyborgerna först lanserades i Sinkadus, och som vi sett senare i Efter Ragnarök.