- Din plats vid spelbordet

Logotype för Rollspelaren

Etikett: Ankor

Sinkadusmåndag, Sinkadus Nummer 3

Den uppgivne läsaren: ”Attans, så var det måndag igen…vänta det innebär ju att det är Sinkadusmåndag! Jippie!”

Så kanske det inte riktigt går till, men låt få leva i den illusionen i alla fall. Hur som helst, dagens inlägg är det tredje inlägget i denna serie, och vad passar då bättre än att recensera Sinkadus nummer 3. Den här synkroniseringen av antalet inlägg i serien och vilket nummer av Sinkadus jag recensera fascinerar mig, undra hur det går till?
Skämt och sido, även detta var ett nummer som tyvärr gick mig helt förbi back-in-the-days. Huruvida det berodde på att jag gick runt med skygglappar på den lokala leksaksbutiken, eller att de aldrig riktigt letade sig upp norr om Dalälven, låter jag vara osagt. Lutar dock lite åt det förstnämnda, men man vet aldrig. Hur som helst, tidningen ramlade in i samlingen vid ett senare tillfälle, men var redan då i rätt taskigt skick, och det har tyvärr inte blivit bättre. Någon gång när ekonomin tillåter, så kanske man får möjlighet att ersätta den med ett exemplar i bättre skick. Men nu var det inte skicket på mitt exemplar vi skulle prata om, utan tidningen i största allmänhet, och vad som döljs bakom omslaget till Sinkadus nummer 3, vars pris nu höjts från 15 kronor till 20 kronor.

Utvald bild Efter Ragnarök

Efter Ragnarök, Kampanjfas (del 3 av 3)

Så har vi då kommit fram till den tredje, och förhoppningsvis sista delen av denna omfattande recension av häftet Kampanjfas till expansionslådan Efter Ragnarök till Mutant/Mutant 2. När vi sist lämnade häftet, höll vi som bäst på att grotta ned oss i allt vi önskat, och kanske inte, vetat om Hindenburg, Pyrisamfundets huvudstad och kanske Mutantskandinaviens svar på skivvärldens Ankh-Morkpork. Inte helt olikt denna pärla *host* *harkel* i den brittiske författaren Terry Pratchetts fantasyvärld, så har staden alltid haft en speciellt plats i mitt hjärta. Det var här som vi för första gången stötte ihop med Nikolas fon Rinj, den omfångsrike köpmannen i Uppdrag i Mos Mosel eller Traffaut, den något hetlevrade muterade björnen som i slutet av äventyrsserien Den Grå Döden, visade sig vara chef för hela Pyrisamfundets säkerhetstjänst. Vid sidan av dessa nedslag i några av Äventyrsspels kanske mest ikoniska äventyr, så har den även figurerat i flera egna äventyr. I synnerhet fick den vara bas för ett par, förmodligen halvtaskiga äventyr som jag skrev för Mutants grundregler. Hur mitt Hindenburg såg ut, har jag tyvärr glömt bort, och den ersattes tämligen omgående av den officiella version som gavs ut i Efter Ragnarök.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén